Ordet demokrati används ofta i meningar tillsammans med rösträtt, val, politiskt deltagande. Det här är naturligt, eftersom till exempel att rösta i val är ett så konkret utövande och en bärande del av en demokrati. Trots detta handlar vissa av demokratins viktigaste frågor om människor som inte har möjlighet att rösta – barnen.
Finlands barn har inte möjlighet att välja regering och de har inte möjlighet att rösta bort beslutsfattare. Barnen kan inte genom att rösta påverka utbildning, familjepolitik eller socialskydd. Ändå påverkas barnens vardag av otroligt många av de politiska beslut som fattas.
Vissa av demokratins viktigaste frågor handlar om människor som inte har möjlighet att rösta – barnen.
Förenta nationerna (FN) betonar att demokrati ska bygga på jämlikhet, deltagande och skyddet av grupper vars intressen annars riskerar att förbises. Enligt mig innebär detta att demokrati ska handla om att lyssna på och ta ansvar för dem som ännu inte har en röst.
I tanken om ett Barnens Finland ligger det något djupt demokratiskt
Sommaren 2026 lyfte SFP, med riksdagsledamot Sandra Bergqvist i spetsen, upp behovet av ett nationellt program för barn och unga, ett Barnens Finland-program. Orsaken till att behovet lyftes var oron vi känner över den växande barnfattigdomen, den nuvarande ekonomiska situationen och hur den påverkar familjeekonomin såväl som den ökande polariseringen i samhället. Förslaget bygger på en enkel och viktig tanke: ett samhälle som fungerar för barn fungerar oftast bättre för alla.
I en demokrati är det lätt att prioritera och fokusera på de grupper som är aktiva röstare och som är mest synliga i debatten. Som vi vet kan inte barn rösta, vi i vuxenvärlden måste göra det åt dem.
Hur vi prioriterar olika grupper är ett grundläggande test för demokratin. Klarar vi vuxna av att fatta beslut som är rätt för nästa generation även när nästa generation inte kan belöna politikerna för besluten i det följande valet?
Barns välmående är i högsta grad en samhällsfråga
Barn som lever i mer ekonomiskt utsatta familjer har större risk att ha svårt med skolan, svårare att delta i fritidsaktiviteter och hobbyer, och därmed även svårare att känna framtidstro. Forskning visar att uppväxtvillkoren har otroligt stor betydelse för hälsa, utbildning och deltagande senare i livet.
I praktiken innebär detta att när barnfattigdomen ökar talar vi inte bara om idag, nästa vecka eller ens nästa månad. Vi talar om vilket Finland vi bygger och som vi har om tio eller tjugo år.
Samma resonemang gäller skolan
Skolan är demokratins viktigaste verkstad. I tillägg till kunskap får våra barn lära sig att samarbeta med människor som är annorlunda än de själva, de lär sig att argumentera, ta ansvar och tänka kritiskt. Det här kan de även utöva i skolornas elevråd och elevkårer.
Ett samhälle som investerar i utbildning investerar samtidigt i sin demokratiska framtid. Det här har länge varit en sanning för SFP, och vi fortsätter att arbeta som bildningspartiet med starkt fokus på utbildningsfrågor.
Barns välmående skapas även utanför skolan
Välmåendet hos barn skapas, likt för oss vuxna, i gemenskapen – på fotbollsträningen, i ungdomsföreningen, på scoutmötet, i olika slags kulturverksamheter och alla andra hobbyer som vi kan syssla med.
Ett samhälle som investerar i utbildning investerar samtidigt i sin demokratiska framtid.
Genom vuxna förebilder och representation får barn inspiration, stöd, gemenskap tack vare hobbyerna. De organisationer som bidrar till de ungas välmående och till hobbyerna är dock oftast organisationer som arbetar med begränsade resurser.
Detta innebär i praktiken att när förutsättningarna för civilsamhället, som bär många organisationer, försvagas påverkar det även våra barn.
I parallell förändras ungas relation till politiken
Vi kan med glädje se att ungas relation till politik försiktigt ändras till det bättre. Många engagerar sig i frågor såsom klimat, psykisk hälsa och jämställdhet. Återkoppling som jag själv som både riksdagsledamot och kommunpolitiker har fått höra från våra unga är dock att avståndet till beslutsfattandet ibland kan kännas stort.
Enligt bland annat OECD är barnens upplevelse av att bli rättvist behandlade och lyssnade på central för att de senare ska ha en tillit till demokratiska institutioner. I praktiken innebär detta för mig att om våra unga känner att deras åsikter inte spelar någon roll riskerar förtroendet för demokratin att lida. Om vi i motsats kan ge unga erfarenhet av att bli hörda och av att kunna påverka och tagna på allvar stärks de ungas tillit till samhället i stort.
Därför är jag glad att vi i Finland har våra ungdomsfullmäktige på både kommunal och regional nivå. Ungdomsfullmäktiges existens och roll är ännu till skyddade av t.ex. kommunallagen, som reglerar och garanterar ungdomsfullmäktigens ställning och inflytande.
Barnpolitik är inte ett politikområde vid sidan av allt annat
Ibland talar vi om politiska frågor som rör barn som om de vore ett särskilt politikområde. Detta måste vi sluta med. Vare sig vi talar om bostäder, mentalvård, bekämpning av fattigdom så berör det våra barn. Fungerande familjeservice, ett starkt civilsamhälle och tillgången till hobbyer är barnpolitik – vi i SFP är särskilt stolta över Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, vars syfte är att det ska vara möjligt för alla barn och unga att i samband med skoldagen ha en hobby de tycker om.
I slutändan är nästan varje beslut vi fattar här i riksdagen, men även på kommunal- och regionnivå, ett beslut som antingen direkt eller indirekt medför förändringar för barn. Jag är glad över att vi i min hemkommun Malax, som ett led i barnvänlig kommun, gör barnkonsekvensbedömningar då vi fattar större beslut.
När vi fattar beslut är det extremt viktigt att vi inte endast funderar på vilka effekter beslutet har på ekonomin, utan även hur det påverkar barn.
När vi fattar beslut är det extremt viktigt att vi inte endast funderar på vilka effekter beslutet har på ekonomin, utan även hur det påverkar barn – då speciellt barn som växer upp med särskilda utmaningar, t.ex. som kämpar med hälsan, som växer upp i barnfattigdom.
Politik och demokrati är för alla
I slutändan handlar demokrati inte om vem som har rösträtt, vem som kan ställa upp i val eller vem som sist och slutligen sitter på Arkadiabacken. Demokrati är hur vi tar ansvar för de som inte ännu kan rösta och som inte ännu kan ställa upp.
Demokrati mäts i hur väl vi tar hand om de som ska bära demokratin imorgon.
—
Demo Finland publicerar regelbundet blogginlägg från representanter för sina medlemspartier. Åsikterna som uttrycks i texterna är författarnas egna och representerar inte nödvändigtvis Demo Finlands ståndpunkter.