Demokratin i Europa: vart är vi på väg – och hur stärker vi den tillsammans?

Demokratin under lupp, demokrati är det sämsta statsskicket förutom alla andra, demokratin under press… Demokrati talas ofta om i olika bemärkelser, både mer och mindre positiva. Med alla globala förändringar på gång – krig, geopolitiska skiftningar, nya teknologier, anser jag att det ligger i allas intresse att fokusera på hur vi får demokratin starkare, för att säkra dess naturliga roll även i framtiden.

Som riksdagsledamot i riksdagens Framtidsutskott fick jag under hösten möjligheten att delta i ESPAS-konferensen i Bryssel. ESPAS, Europan Strategy and Policy Analysis System, fokuserade i år på hur vi ska hitta vår kurs i en era av konflikt och konkurrens. Under konferensen får deltagarna möjlighet att diskutera med beslutsfattare från olika delar av EU, och vi tog även del av flera rapporter som EU-parlamentet och kommissionen tagit fram. I det här blogginlägget tänker jag sammanfatta några huvudlinjer ur rapporterna, och konkretisera vad vi – var och en av oss – kan göra för att demokratin ska bli mer relevant, mer inkluderande och mer hoppingivande.

Vart är demokratin på väg i Europa?

Fyra trender dominerar bilden av demokratins framtid i Europa.

1. Fragmenterad offentlighet. Sociala media och sociala plattformar skapar parallella verkligheter och vi ser ett mer polariserat medielandskap. Speciellt polariseringen, men även den snabba spridningen av mis- och desinformation, försvårar det gemensamma samtalet, och det har även en tendens till att förminska tilliten till institutionen. För att säkra väljarnas uppfattning av demokratin och de demokratiska institutionerna måste vi försäkra robusta informationsmiljöer och en stark mediekompetens inom EU.
2. Skiften i deltagande. Valdeltagandet varierar mellan EU:s medlemsländer, generationer och socioekonomiska grupper. Forskning visar att väljare tenderar rösta mer aktivt när de upplever att valets resultat direkt påverkar deras vardag och när trösklarna till att rösta är låga.
3. Institutionell stress och resiliens. Klimatfrågan, geopolitiska skiftningar, säkerhetsläget är exempel på fenomen som prövar institutionernas kapacitet att leverera rättvist, snabbt och transparent. Kommissionens strategiska framtidsrapport betonar behovet av långsiktig resiliens – vi måste försäkra oss om att vi har en tillräckligt stark motståndskraft såväl ekonomisk som digitalt, men även ekologiskt och demokratiskt.
4. Medborgarskap i förändring. Förändringar kommer med varje generation EU-medborgare, och våra nya generationer förväntar sig responsiva och datadrivna institutioner med sätt att påverka. Påverkan kan ske genom kampanjer, medborgarbudgetar, klimatstrejker…

Som kommentar till dessa kan sägas att det krävs massor för att bevara och stärka demokratins ställning, en viktig del är att stärka medieläskunnigheten hos alla – oberoende av ålder men även andra insatser för att öka tilliten bland befolkningen, till exempel att arbeta mot korruption.

Hur hittar vi bredden för att göra fler intresserade av demokratin?

Väljare tenderar rösta mer aktivt när de upplever att valets resultat direkt påverkar deras vardag. Med andra ord testas demokratin när väljare avgör om engagemanget – att gå och rösta – känns värt ansträngningen. Detta kräver att EU är redo att designa processer och kommunicera utifrån väljarnas verklighet, så att det blir tydligt för alla vilken roll EU spelar i vår vardag. Några konkreta spår som EU-analyserna lyfter inkluderar:

• Visa vardagsnyttan: visa väljarna politiska områden som de märker varje vecka. Detta kan exempelvis vara tillgänglighet till vård, utbildning och kollektivtrafik. Genom att visa hur beslut på EU-nivå, men även nationell nivå, konkret påverkar dessa områden blir det lättare för gemene medborgare att förstå hur besluten påverkar deras vardag.
• Mikromedverkan: skapa möjligheter att påverka som inte är tidskrävande. Detta kan vara till exempel en mindre folkomröstning om en idé, ett öppet hus, eller en enkät. Ta resultaten av mikromedverkan, t.ex. omröstningens resultat, på allvar och visa hur det gav resultat. När det tydliga resultatet av engagemanget syns växer motivationen.
• Röstningsupplevelse som något positivt: Gör röstandet enkelt och smidigt så att det blir en positiv upplevelse. Till exempel, varför inte erbjuda gratis kollektivtrafik till röstningsstället, se efter så att det finns information på flera språk, gör röstningen barnvänlig…
• Partnerskap med samhället: många områden i samhället bär demokratins struktur, t.ex. föreningar, bibliotek, idrottsrörelser. Lokala partnerskap kan med stor nytta användas för att genomföra omställningar på ett inkluderande sätt.

Löns det, eller är ändå hoppet för demokratin förlorat?

Hoppet för demokratin är inte förlorat, demokratin kommer och ska vara det styrande skicket även i framtiden. Men, demokratin kräver fortsatt kontinuerligt arbete för att överleva. I dagens samhälle upplever många att det inte lönar sig att engagera sig politiskt, eller ens att rösta.

EU:s rapporter visar att det bristande engagemanget i huvudsak är ett resultat av tre områden.

1: Otydlig påverkan. Medborgare förstår inte, eller anser inte, att det de gör har någon verkligen skillnad på slutresultatet. För att åtgärda detta kan vi bli bättre på att visa, och ha, exempel där medborgare kan göra skillnad på ett konkret sätt.

2: Bristande återkoppling. När medborgare tar kontakt får de inte alltid svar, vilket kan leda till att deras engagemang sjunker. För att åtgärda detta borde institutioner och politiker bli bättre på att svara, även om de inte direkt kan ge hela svaret eller direkt kan säga att något blivit åtgärdat: ibland räcker det med ett ”Hej, tack, ditt mejl har kommit fram och vi ska se på det”.

3: Tids- och informationsbrist. I dagens samhälle är det många som lider av ”information fatigue” när vi konstant blir påprackade med ny media. Institutioner och politiker borde bli bättre på att satsa på kortfattade, tydliga beslutsunderlag.

Hopp kommer inte av stora ord. Hopp, vilja och engagemang växer fram ur synliga förbättringar – oberoende av storlek. När människor märker att deras röster och gärningar räknas och gör skillnad blir demokratin starkare.

Har europeiska invånare det ”för bra” för att orka engagera sig?

När basbehoven i stor utsträckning är tillgodosedda konkurrerar demokratisk aktivitet med allt annat i livet. Detta kan inge en falsk trygghet. Förändringar i ekonomi, säkerhet, och klimat berör oss alla, och våra barn och barnbarn. De beslut som vi fattar idag kommer påverka oss en lång tid framöver. Kommissionens strategiska framtidsrapport visar att europeisk välfärd är stark, men sårbar, för såväl intern obalans som för extern chock. På grund av denna sårbarhet behöver vi ett brett engagemang och deltagande: endast med hjälp av varandra kan vi fatta kloka, legitima beslut som berör områden vi alla påverkas av i vår vardag.

Om livet för våra medborgare känns ”för bra” för att engagera sig, kanske vi måste se över hur kanalerna för engagemang fungerar. Engagemang ska kännas meningsfullt, roligt och enkelt, och det ska gå att se resultat av det man bidragit med. Uppdraget är vårt: att bygga deltagande som passar in i medborgarnas vardag på 2020-talet.

Tre praktiska förslag att testa i en kommun

Med rapporternas slutsatser som bas plockar jag in tre följande förslag som relativt snabbt och billigt kan implementeras för att förbättra engagemanget bland medborgarna.

1. Mikro-omröstning. Ha en veckovis mikrofråga, alltså en fråga om något som ryms inom kommunens operativa budget, t.ex. vilken skola/plats som behöver ett nytt cykelställ, som medborgarna får rösta i. Efteråt meddelar du samtliga deltagare att förslag X vann och verkställs inom X dagar.
2. Demokratiambassadörer. Kommunens anställda som är i direkt kontakt med medborgarna, t.ex. skolpersonal och bibliotekarier, kunde utbildas till demokratiambassadörer genom skolningar i röstningsinformation och deltagande. Ambassadörerna kan vara en lätt första kontaktperson för demokratiskt deltagande.
3. Öppen återkoppling. Kommunens hemsida kunde till exempel innehålla en tavla med vad medborgarna föreslagit, vad kommunen gör, och när de är klara. Tavlan kunde också innehålla t.ex. områdena från kommunens investeringsbudget så att medborgarna kan följa med.

Tre praktiska förslag till dig som medborgare

Jag anser att institutionerna och politikerna ska arbeta för att göra demokratiskt deltagande så lätt, roligt och engagerande som möjligt. Det går ändå inte att komma ifrån att ansvaret i slutändan ligger på medborgaren själv. Därför vill jag, just till dig som kanske funderat på att engagera dig politiskt men inte gjort det, och som kanske till och med låtit bli att rösta i något val, att ta till dig följande tre punkter.

1. Bestäm ett deltagarformat som passar dig. Är att delta i en enkät rätt för dig, kan du gå till ett öppet möte, eller kanske du till och med får med din släkting att rösta?
2. Be om återkoppling. När du deltar, be om att få veta hur din åsikt används. Du kan genom detta bidra till en kulturförändring.
3. Dela trovärdig information. Vi har alla ett ansvar för att inte sprida mis- och desinformation på sociala medier.

Demokratin är ett arbete som görs av oss

Att vara cynisk är att ta den lätta vägen. EU:s rapporter visar att demokratin inte är dömd, men vi ska låta den utvecklas. Genom bättre tillgänglighet och processer, hög digital kvalitet, återkoppling och med fokus i att vara nära medborgarnas vardag kan vi öka valdeltagandet och medborgarnas förtroende till de demokratiska institutionerna.

Demokratin behöver just dig. Du behöver inte vara med i precis varje grej som går att vara med i, och du behöver inte ha en åsikt i precis varje fråga. Som vardagsmedborgare kan du göra stor skillnad genom små gärningar.

Vi i Finland har goda förutsättningar att vara en föregångare i demokrati. Vår förhandsröstning innebär att vi kan rösta var vi vill i landet innan valdagen, vi har ett starkt socialt kapital genom våra många föreningar och företag, och vårt skolsystem bygger tillit. Vi kan använda våra styrkor för att gå till nästa nivå: vi ska göra det lätt att delta, vi ska visa att deltagandet spelar roll, och vi ska göra det roligt att vara med.

Rapporterna som vi gick genom på ESPAS, och som detta blogginlägg baserar sig på, kan hittas på Europaparlamentets hemsida.

—

Demo Finland publicerar regelbundet blogginlägg från representanter för sina medlemspartier. Åsikterna som uttrycks i texterna är författarnas egna och representerar inte nödvändigtvis Demo Finlands ståndpunkter.